tessse

För er som inte vet så är jag en person som INTE springer. Jag har nog aldrig tagit ett löpsteg frivilligt i hela mitt liv. Gå gör jag gärna, långt-kort, snabbt-sakta. Men springer? ALDRIG. Förrän för ett tag sen. Plötsligt fick jag för mig att löpning skulle vara nåt för mig. Va?! Ja ni hör ju själva hu det låter. Nåt för mig? Nej vet ni vad. Dans, promenader, rida, det är nåt för mig. Det kan jag och är bra på. Varför har jag lurat mig själv att springa är nåt jag skulel kunna gilla? Till saken hör att jag lurar inte bara mig själv, utan även nära och kära. Min alldra bästa Nina har gått på det och vill ha med mig på rundor, pappa har gått på det och till och med syrran ha gått på det. Shit, snacka om att sätta sig själv i skiten!
Nu har Nina fått för sig att vi ska springa "hälsostigen" rutn Ljungby, 9km. JA 9km, hur fan ska det gå när jag är en person som inte springer? och några 9 km springer jag definitivt inte. Detta blir nog pannkaka.

/ EKE